Numera är arbetsgivaren skyldig att tillhandahålla arbetskläder när detta anses behövas. Jag minns när jag själv var ung och arbetade inom restaurangbranschen, då i köket. Arbetsgivaren hade minsann krav på hur vi skulle klä oss under vår arbetsdag men det fanns inga som helst arbetskläder att tillhandahålla mer än ett förkläde som vi delade på i köket. Här fick du stå för dina egna arbetskläder och skor. Kravet var att du skulle ha svarta byxor, en svart tröja antingen långärmad eller kortärmad men utan tryck och text. Så skulle du ha ett par helsvarta skor också, och skor som är bekväma att gå i är inte alltid så billiga att köpa, framförallt inte om du kanske bara ska ha dom i ett ändamål.

Arbetskläder allmänt

Något man kanske inte tänker på som anställd är hur dina arbetskläder beskattas. Det är skillnad på specialanpassade arbetskläder och kläder som du kan använda för privat bruk, även om du inte har tillåtelse att göra det. Arbetskläder som till exempel skyddskläder (arbetskläder behöver inte vara synonymt med skyddskläder) som utsätts för kraftigt slitage och behöver bytas ut ofta är skattebefriade. Även en uniform som är anpassad för jobbet och som arbetsgivaren kräver att den anställde ska bära, är skattebefriad.

Arbetskläder som kan användas privat

Ibland kräver arbetsgivaren att du som anställd kanske ska ha en enhetlig klädsel, vilket inte måste innebära att du har speciellt anpassade arbetskläder. Som i mitt eget exempel tidigare när jag arbetade som frukostvärdinna så kanske du ska ha en klädsel som du även skulle kunna använda privat. Om alla ska bära jeans, eller svarta kostymbyxor med en vit blus eller skjorta till, så är detta kläder som du även skulle kunna bära efter arbetstid. Även om de anställda inte får lov att använda kläderna privat så måste du som arbetsgivare ändå betala skatt för inköpet av dessa kläder.